Kalksandsten

Kalksandsten är en mursten avsedd för både fasader och innerväggar, såväl bärande som icke bärande.

Kalksandsten tillverkas i tre olika ytstrukturer:

  • slät
  • rak
  • rundhuggen (även kallad rustik).

Ytstrukturer

ks-slät

Slät yta

ks-rak

Rakhuggen yta

ks-rund

Rundhuggen – Yta

Färg och form

Kalksandsten är vanligtvis vit eller grå. Stenarna är rätvinkliga och parallellepipediska med små toleranser mellan släta ytor, vilket innebär att man kan få ett exakt och fulländat murförband utan särskild sortering.

  • Den rakhuggna stenen har en måttfullt grov yta som ger tydliga släpljuseffekter och tillsammans med lämplig fogning erbjuder intressanta murverkskaraktärer.
  • Den rundhuggna stenen understryker murverkets rustika karaktär och betonar horisontella linjeringar av murverket. Den rundhuggna och rustika ytan uppfattas ofta som mörkare än den enskilda stenen på grund av dess skuggeffekter.
  • Den huggna stenens löpyta har en djupare nyans än den släta stenens, vilket bör beaktas vid val av färg på fogbruket.
  • För murning av hörn, pelare och fristående murar och liknande finns stenar med den ena eller båda koppytorna huggna.

Kalksandstenens olika ytor benämns på följande sätt:

murstenytor

Liggytor kallas kalksandstenens båda flatsidor.
Löpytor kallas kalksandstenens båda långsidor.
Koppytor kallas kalksandstenens båda kortsidor.

  Mått och toleranser

  • Ett vanligt förekommande format för slät sten har längden
    250, bredd 120 och höjden 62 mm.
  • Rakhuggen sten har bredden 90 mm samt rundhuggen 100 mm.
  • Kalksandsten finns även i många andra europeiska format tex danskt format.

De toleranser som gäller enligt SS-EN 771-2 för kalksandsten vid vanlig murning är: Höjd/längd/bredd ± 2 mm

Toleransen gäller inte bredd vid huggen yta.

Tillverkning av kalksandsten

Råmaterialet till kalksandsten är i huvudsak sand och bränd kalk.

Tillverkningsprocessen

Tillverkningsprocessen för kalksandsten inleds med att råmaterialen proportioneras och blandas med vatten till en massa som formas och pressas till råformat eller murstensformat i högtryckspressar vid 40-45 MPa.

  • Vid vatteninblandningen släcks kalken under värmeutveckling i en reaktor.
  • Massan kan därefter betecknas som ett magert kalkbruk.
  • Efter pressningen sker ånghärdning i autoklaver vid 200-220°C varvid den kemiska reaktionen till ett nytt stenmaterial äger rum.
  • Stenarna som tas ut från autoklaverna är klara för leverans eller för
    klyvning till önskat format och ytstruktur.

Råmaterial

Kalksandsten bildas under tillverkningsprocessen genom en kemisk förening mellan kiselrik natursand, flinta, grå granit eller krossad sandsten och finmalen osläckt kalk:

  • 90-92 viktprocent av den färdiga stenen utgörs av sand- och stenmaterialet, vanligen med fraktionerna 0-2 eller 0-6 mm.
  • 8-10 viktprocent av stenvikten utgörs av kalkmängder.
  • Utöver vatten och färgpigment förekommer inga andra tillsatser.

De fysikaliska egenskaperna hos kalksandsten påverkas av bl a:

  • reaktiviteten mellan kalken och sanden
  • mängden kalk
  • kalkets kvalitet
  • siktkurvan för sandmaterialet
  • härdningen

Pressningsförfarandet och det mekaniska trycket vid pressningen har betydelse för den slutliga densiteten och tryckhållfastheten.

Kulörer

Kalksandstenen är naturligt vit eller gråvit beroende på vilka råmaterial som ingår. Genom att blanda in färgpigment i massan kan du få ett stort antal kulörer och nyanser.

Färgpigmenten består huvudsakligen av olika järnoxider och är resistenta mot solljus, klimat, syror, alkali, kalk och cement.

Ytstrukturer

Vid högtryckspressningen får stenarna eller råformaten  släta sidor. Vanligtvis vidarebehandlas råformaten i automatiska huggmaskiner för att få rakhuggna eller rundhuggna stenar.

Materialegenskaper – Kalksandsten

Densitet

Kalksandsten är ett poröst material. Massiv kalksandsten har en nettodensitet på 1700-1900 kg/m³ och en porositet på 25-30%.

  • Tillverkaren ska redovisa minimum och maximal brutto torrdensitet.
  • Klass för brutto torrdensitet ska anges enligt SS-EN 771-2.
  • Provning av densitet ska utföras enligt SS-EN 772-13. Till exempel kan klass anges som: Klass 1.8 1610-1800 kg/m³

Tryckhållfasthet

Kalksandsten tillverkas i hållfasthetsklasser (N/mm²): 25

Provning av hållfasthet utförs enligt SS-EN 772-1.

Hållfastheten anges både som medeltryckstryrka och normaliserad
tryckstyrka. Den normaliserade tryckstyrkan användas för beräkning av murverkets styrka.

  • Medeltryckstyrka mäts genom provtryckning
  • Den normaliserade tryckstyrkan erhålls genom att omräkna medeltryckstyrkan till en kub 10x10x10 cm.

Frostbeständighet

Hos kalksandsten av god kvalitet är porstrukturen sådan att kalksandstenen trots ogynnsamma villkor oftast inte vattenmättas över den kritiska fuktkvoten, 13 -15 viktprocent och därför inte heller tar skada av frost.

På ett nyuppfört murverk med huggen kalksandsten förekommer en viss nedfrysning av flagor från ytan under första vintern efter uppförandet.

Stenen är trots detta frostbeständig och effekten orsakas av frostsprängning i sprickor som uppkommit intill klyvytan vid stenens klyvning och som sedan blivit vattenfyllda.

Dokumentation- Kalksandsten

Beskrivning, beteckning och klassning

En beskrivning och beteckning på en kalksandsten ska omfatta minst följande:
– antalet och datum för utfärdande av denna europeiska standard
– format och form
– lämplighet för tunnfogsmurning
– tryckhållfasthet
– brutto torrdensitet

Om det är relevant för den användningen ska även följade redovisas:
– netto torrdensitet
– volym håligheter avsedda att fyllas med murbruk
– termiska egenskaper
– frostresistens enligt SS-EN 772-18
– vattenabsorption enligt SS-EN 1745 och SS-EN ISO 12572

Märkning

Av märkning på enhet, förpackning, följesedel eller något annat som medföljer leverans ska följande framgå:
– namn, ett varumärke eller annat sätt för identifiering av tillverkaren
– möjligheter att identifiera och relatera mursten eller murblock till beskrivning och beteckning
– om produkten är CE-märkt ska den för ses med märkning enligt CE-regel.