Hammare finns, men ingen som kan hantera den

Foto: Mur & Putsföretagen

 

Terminen har börjat och klassrummen fylls av förväntansfulla gymnasieelever. Fast så ser det tyvärr inte ut överallt på bygg- och anläggningsprogrammet. Vid terminsstarten i augusti visar statistik från Kommunförbundet Stockholms län att 46 procent av utbildningsplatserna saknar elever. Situationen är minst sagt oroande, skriver representanter från branschen.

Byggbranschen står inför en gigantisk utmaning. De närmaste åren gör pensionsavgångar att runt 8.000 personer lämnar byggbranschen årligen. Samtidigt finns endast 5.000 utbildningsplatser på bygg- och anläggningsprogrammet i hela Sverige.

Följden blir en byggbransch med akut kompetensbrist. I dag, mitt i en lågkonjunktur, finns över 3.000 lediga jobb på Platsbanken. Om några år när projekten tar fart igen kommer byggbolag och entreprenörer att utan medarbetare i många yrken såsom murare, plattsättare, golvläggare och takmontörer.

Sverige kan inte sluta bygga bara för att det är brist på byggnadsarbetare. Människor behöver ha någonstans att bo, skolor och arbetsplatser att gå till samt fungerande infrastruktur för att ta sig runt vårt land. Byggföretagen måste genomföra sina projekt. Risken är att oseriösa aktörer kliver in i branschen eller att företagen tvingas anställda medarbetare utan tillräckliga kunskaper ute på byggarbetsplatserna. Tyvärr vet vi att när kompetensbristen blir större ökar pressen på projekten. Vi får en negativ spiral som förstör för alla. Situationen kräver att flera aktörer agerar.

För att få en attraktiv byggbransch är det viktigt att branschen själv står för ordning och reda samt att yrkesbevis och yrkesskicklighet värderas högt. Vi som representerar specialistföretag inom byggbranschen vet att de anställda är vår absolut viktigaste resurs och dem vill man gärna behålla under hela yrkeslivet.

Tillgången på skickliga medarbetare är helt avgörande för verksamhetens kvalitet och effektivitet. Att driva verksamhet baserat på underentreprenörer är ingen modell för den som vill vara specialist inom byggbranschen.

För det andra handlar det om att satsa på yrkesutbildningar. Regeringen lägger nu mer resurser på Yrkesvux och Yrkeshögskolan, där man som vuxen kan skola om sig. Det är positivt, men det finns ett problem om dessa utbildningssatsningar ses som ett verktyg för att minska arbetslösheten snarare än att få ut rätt kompetens på arbetsmarknaden. Vi ska utbilda de bästa och mest lämpade till byggnadsarbetare – inte de som har svårt att få jobb. Det kräver kompetenta lärare samt lokaler och verktyg som ofta kostar mer än teoretiska utbildningar.

För det tredje krävs en attitydförändring i hela samhället. Det gäller bland annat föräldrar som har en förlegad föreställning att byggjobb är någonting osäkert och med låg status, men även studievägledare som fortfarande ibland tror att byggjobb är okvalificerade och lågbetalda, vilket inte stämmer alls. Elever som går bygg- och anläggningsprogrammet kommer i jobb, näst högst andel av alla program. Det ger dem inte bara en ekonomisk trygghet, utan även större framtidsmöjligheter.

Vi vet att intresset för praktiska utbildningar ökar i dag, men det räcker inte. Unga inser att kontorsjobben är på väg att bli en ny krisbransch med AI-utvecklingen och en alltmer osäker omvärld. Praktiska jobb har dessutom visat sig betydligt bättre för såväl den fysiska som psykiska hälsan.

Nu är antagningen för 2025 gjord, men till nästa år vill vi se en rejäl ökning. Det är både branschen och hela Sverige beroende av.

Johan Onno, vd Mur & Putsföretagen
Elin Kebert, expert på kompetensförsörjning Byggföretagen
Johan Aspelin, vd Golvbranschen

Artikel, Dagens Industri:

Hammare finns, men ingen som kan hantera den