Gymnasieutredningen behöver ta med hur AI påverkar arbetsmarknaden

Arbetslösheten bland unga ligger idag på över 20 procent i Sverige. Samtidigt förändrar AI arbetsmarknaden i rasande fart och allra mest påverkas traditionella instegsjobb för unga akademiker. Om vi inte ska utbilda unga till ett liv i utanförskap måste gymnasieutredningen ge förslag som håller för en arbetsmarknad i förändring.

Dagens svenska arbetslöshet är hög, både i ett historiskt perspektiv och i internationell jämförelse. Hårdast drabbas de unga som ännu inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden. Idag är nästan 170 000 ungdomar mellan 15 och 24 år arbetslösa.

Ett sätt för många unga att försöka undvika arbetslöshet är att läsa vidare på högskola eller universitet. Jobbsökandet skjuts framåt och det finns en förhoppning om en bättre arbetsmarknad efter examen. Det visar sig nu vara en metod som snarare stjälper än hjälper unga som vill få jobb.

Vi ser idag hur AI förändrar arbetsmarknaden. Vanliga instegsjobb för högutbildade unga försvinner. En studie vid Stanford visar att AI redan har minskat sysselsättningsgraden bland amerikanska ungdomar med 16 procent. Samtidigt ligger sysselsättningsgraden inom mer praktiska yrken still eller ökar. En kartläggning från Anthropic visar också att AI redan kan utföra 60 till 75 procent av juristens, ekonomens och administratörens klassiska arbetsuppgifter. Samma analys visar att mer praktiska yrken inom bland annat vård-, bygg-, hantverksområdet, är mer motståndskraftiga. Det är svårt för AI att mura en vägg eller lägga ett golv.

Med en hög andel unga med siktet inställt på högre utbildningar är Sverige särskilt utsatt för utvecklingen. I Sverige läser numera 66 procent ett högskoleförberedande program på gymnasiet – en ovanligt hög siffra jämfört med många andra europeiska länder. Enligt forskare skulle det optimala för arbetsmarknaden vara om 55 procent valde ett yrkesförberedande program på gymnasiet. Idag är siffran 30 procent – och många av utbildningsplatserna på praktiska program i våra storstäder gapar tomma.

Svenskt Näringsliv har också visat att dagens yrkesprogram ger jobb snabbast efter studenten, ofta med en bra lön. Gymnasievalen speglar alltså inte alls arbetslivets behov.

I november 2025 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på en ämnesutformad gymnasieskola. Tanken är att den ska bli mer enhetlig över landet och att dagens kursbaserade skola ska ersättas och i stället ha större fokus på ämnen. Med fördjupade ämneskunskaper ska gymnasiet tydligare än idag leda vidare till studier eller arbete.

Den sittande Gymnasieutredningen har här en möjlighet att inte bara förändra innehållet i programmen, utan att även ta ett rejält grepp om strukturproblemen i svensk gymnasieskola. Den förändring som AI medför gör att frågan inte längre kan förbises.

AI håller snabbt på att förändra etablerade sanningar om vilka utbildningar som leder till ett arbeta. Om fler unga ska få chansen till ett fast jobb och kunna bygga ett eget liv måste vi kasta gamla föreställningar och fördomar över bord.

Vi måste utbilda unga till de jobb som finns och kommer finnas kvar, och där står praktiskt inriktade yrken mycket starkt. Sverige kommer att behöva dem i framtiden.

Johan Onno, vd Mur & Putsföretagen

Johan Aspelin, vd Golvbranschen GBR

Artikel finns:

Satsa på praktiska yrken när AI tar över – Norra Skåne

NWT – Debatt: Gymnasieutredningen behöver ta med hur AI påverkar arbetsmarknaden

Satsa på praktiska yrken när AI tar över – Kristianstadsbladet

”Gymnasieutredningen behöver ta med hur AI påverkar arbetsmarknaden” – Barometern-OT

https://www.ekuriren.se/debatt/artikel/valjer-du-fel-gymnasium-kan-ai-sno-ditt-jobb/lzd0772r