”Elever går miste om yrkesutbildningar”

Det är dags att göra upp med förlegade attityder kring praktisk utbildning. På dagens arbetsmarknad är yrkeskunskaper hett eftertraktade, skriver debattörer från två branscher.

För 2024 har regeringen avsatt mer pengar till yrkesutbildning. Pengar hjälper till en del, men det större problemet kring yrkesutbildning i Sverige är våra attityder. Om inte fler väljer att gå praktiska utbildningar så gör inte ytterligare platser någon större skillnad.

Under många decennier har praktiska gymnasieprogram betraktats som något slags B-utbildning. De elever som inte klarar av att gå den ”finare” teoretiska utbildningen får i stället gå ett praktiskt program. Ibland verkar praktiska utbildningar ha ansetts som en slags sysselsättningsåtgärd, för att ungdomarna ska ha något att göra och, underförstått, inte hitta på dumheter. Att vi som samhälle faktiskt behöver yrkeskunniga personer verkar nästan ha glömts bort.

Den här märkliga attityden har gjort att många elever, ofta med stöd av sina föräldrar, har sökt till teoretiska gymnasieprogram, oavsett deras intresse eller fallenhet för det. På den fria skolmarknaden som vi har leder det då till tomma platser på yrkesprogrammen, utbildningar läggs ner, kompetenta yrkeslärare tvingas byta yrke och det blir brist på yrkeskunniga personer ute på företagen.

På de teoretiska gymnasieprogrammen förväntas eleverna förbereda sig för högre studier genom att lära sig att använda en vetenskaplig metod. De ska söka, analysera och källhänvisa, vilket är en modell för kunskapsinhämtning som passar ganska få, men som den stora majoriteten av elever ändå tvingas genomgå. Kommunerna har också varit nöjda med den här utvecklingen. Teoretiska program är billigare att anordna, eftersom de inte kräver lika mycket specialutrustning och material.

En konsekvens har också blivit en svår situation för många ungdomar med teoretisk gymnasieutbildning. Efter gymnasiet kan de antingen söka till någon högskoleutbildning, som de kanske har ännu mindre intresse eller fallenhet för, eller så söker de jobb i servicesektorn där anställningsvillkoren ofta är osäkra. Om de hade valt ett praktiskt program så skulle deras jobbutsikter vara bättre och sannolikt ha gett högre lön.

Det gamla industrisamhällets bild av praktiska yrken som slitsamma, smutsiga och underbetalda stämmer inte alls idag. Ute på både större industrier och mindre hantverksföretag är det numera rent och välordnat. Arbetsmiljön är en viktig faktor för att rekrytera unga. Ibland får man såklart ta i, bära och lyfta, men det vet vi numera är mer hälsosamt än att bara sitta still framför en datorskärm. Att dessutom få chansen att lära sig ett hantverk öppnar upp möjligheter att alltid vara efterfrågad såväl inom landet som internationellt.

Det är dags att göra upp med den förlegade attityden kring praktisk utbildning. På dagens arbetsmarknad är yrkeskunskaper hett eftertraktade. Möjligheterna till en karriär finns för den som visar framfötterna och arbetsvillkoren är betydligt bättre än för åtskilliga akademiker.

Regeringens satsning på yrkesutbildning är positiv och tyder på en, om än senkommen, insikt om det arbetsmarknaden länge efterfrågat: Vi behöver fler med praktisk utbildning i Sverige. Utmaningen nu – och där vi behöver hjälp från beslutsfattare på alla nivåer – är att ge praktisk utbildning ett erkännande. Vi vet alla vilken betydelse hantverkaren har den dag vi behöver få något konkret gjort på ett professionellt sätt. Praktisk yrkeskunskap är nödvändig för att vårt samhälle ska fungera.

Johan Aspelin
vd Golvbranschen GBR
Johan Onno
vd Mur & Putsföretagen

Läs artikel på Svenska Dagbladet

Svar tillbaka från utbildningsministern, Mats Persson:
– Representanter från byggbranschen menar att det finns ett förakt mot yrkesutbildningar. Som utbildningsminister måste jag ge dem rätt och konstatera att det är en förödande inställning.