DI debatt – Satsa på jobben AI inte kan göra
Vår nya utbildningsminister behöver styra om gymnasieskolan. Dra ner på överflödet av teoretiska program och satsa i stället mer på yrkesprogrammen, skriver tre branschorganisationer.
Nu är valet över och snart har vi även en ny regering. Att skolan kommer att vara ett fortsatt viktigt område för den kommande regeringen är ingen högoddsare, men förutom lärarnas villkor och större kunskapsfokus så måste vi också prata om vad eleverna ska utbilda sig till. Här har vi ett enkelt budskap – satsa på yrkesprogrammen!
Ett av de stora problemen för unga människor idag är att konkurrensen om jobben är stenhård. Det gäller särskilt inom branscher och yrken som kräver teoretisk utbildning. Förväntningarna från arbetsgivarna är enorma och allt fler unga ska söka de allt färre jobben i konkurrens med AI.
Redan idag har AI kommit in med stormsteg i arbetslivet och tar över många av de arbetsuppgifter som yngre akademiker hittills fått göra. Rapportskrivande, redovisningar, presentationer och sammanfattningar. Sådant som tidigare kunde ta dagar och veckor i arbetstid, men som AI idag löser på några minuter. Utvecklingen är otrolig, men den gör samtidigt att många av de juniora instegsjobben i företag och organisationer försvinner.
Antalet unga studenter och akademiker som trots långa utbildningar ändå inte får något jobb växer. De känner sig med rätta lurade. Den allmänna uppfattningen har under lång tid varit att högre utbildning är den bästa garanten för ett bra och välbetalt jobb. Politiker och allehanda experter har förmedlat att ju fler som läser på högskola och universitet desto bättre för samhället. Den analysen håller inte idag.
I stället måste vi idag satsa på utbildningar som leder till riktiga jobb. Det är främst praktiska yrken såsom vård och omsorg, hantverk, bygg, städ, serviceyrken och andra arbeten som kräver fysisk aktivitet och personlig närvaro. Den typen av arbeten som AI aldrig kan utföra.
Inom dessa branscher är det idag ofta brist på kompetens, i många fall eftersom det inte har ansetts fint nog att arbeta med dessa yrken. Föräldrar har avrått sina barn att söka praktiska yrkesprogram, med resultat att utbildningarna med åren skurits ned.
Nu står vi i en situation där företagen inom våra branscher saknar yrkeskunnigt folk. Det största hindret för företagen att växa är bristen på personer att anställa. Detta får då även samhällsekonomiska konsekvenser.
Regeringen har under den gångna mandatperioden tagit en del initiativ för att öka yrkesutbildningen. Nationell yrkesutbildning är ett gott exempel men det är långt ifrån tillräckligt. Fler unga har fått upp ögonen för yrkesprogrammen, vilket är väldigt positivt och det syns i antagningsstatistiken. Men grundproblemet är att utbildningsplatserna är alldeles för få i relation till företagens efterfrågan.
I kommunernas värld är fortfarande de teoretiska programmen bäst. Framför allt är de billigast då varken särskilda lokaler eller dyra arbetsmaterial krävs. Kommunerna har inte heller något incitament att öka de praktiska utbildningarna för sina egna behov. Här behöver den kommande regeringen börja peka med hela handen.
Yrkesprogrammen är avgörande för att vi ska ha en fungerande arbetsmarknad i framtiden. Genom en praktisk utbildning får eleven lättare ett jobb, företagen kan hitta arbetskraft och vi minskar arbetslösheten bland unga som snabbare kan stå på egna ben i livet.
Vår nya utbildningsminister behöver därför styra om gymnasieskolan. Dra ner på överflödet av teoretiska program och satsa i stället mer på yrkesprogrammen.
Johan Onno, vd Mur & Putsföretagen
Elin Kebert, Expert kompetensförsörjning Byggföretagen
Johan Aspelin, vd Golvbranschen GBR