Bygga i trä är inte bättre för klimatet

Hållfasta byggmaterial gör att byggnaden kan stå kvar länge. Tron att byggnader i trä är mer hållbara underblåser en slit- och slängmentalitet i byggbranschen, skriver Catharina Holmström, vd för Tegelmäster.

Trälobbyn har framgångsrikt spridit bilden av trä som byggmaterialet som ska minska byggbranschens klimatavtryck. Planer på parkeringsgarage och sjuvåningshus med hisschakt i trä kan få applåder av publiken i dessa sammanhang. Men förhoppningen att trä ska lösa byggbranschens utsläppsutmaningar är kortsiktig och bygger på orealistiska antaganden om byggnadens livslängd. I Boverkets klimatdeklaration finns sedan 2022 dessa antaganden, som underblåser en slit- och slängmentalitet.

2016 släppte Sveriges Lantbruksuniversitets forskning som visade att en målad träfasad släpper ut 30 procent mindre växthusgaser jämfört med en målad putsad fasad. Problemet är att studiens beräkningar utgår från att fasadens livslängd är 50 år. Få har påpekat det uppenbara: det mest hållbara byggmaterialet är det som gör att byggnaden kan stå kvar länge. Alla som har vandrat i Venedig, Rom, Paris eller Stockholm vet att 50 år är en mycket kort tidsperiod när det handlar om byggnader.

Så hur länge håller ett hus?

I mars släppte den oberoende konsumentportalen Byggahus statistik över hur bygg- och fasadmaterial påverkar fastighetens livslängd. Byggahus bedömer träfasadens livslängd till 40 år, med målning var tionde till femtonde år. Tegelfasaden har längst livslängd och kräver minst underhåll. Byggahus bedömer tegelfasadens livslängd till hundra år och uppåt. Ändå utgår Boverkets klimatdeklaration från att byggnadens livslängd är 50 år, och gynnar därmed kortsiktigt byggande och i förlängningen rivningar.

Trä är ett förnybart och klimatsmart material som har sin givna plats i byggandet, särskilt för villor och dekorativa inslag på fasader, men om byggbranschen på allvar ska försöka nå klimatmålen över tid måste vi riva mindre och uppföra byggnader som håller generation efter generation. Då har tegel och betong stora fördelar.

Idag saknas siffror på hur många byggnader som rivs varje år i Sverige, men att byggsektorn står för 40 procent av allt avfall i Sverige tyder på att rivningsvurmen är stor. Studier visar på mellan 50 och 70 procents utsläppsbesparing om ett hus renoveras istället för motsvarande klimatsmart nybyggnation.

Fast fashion har gett klädbranschen en slit- och slängattityd. Antagandet att en byggnad inte håller mer än 50 år är ett symtom på hur en liknande syn infiltrerat byggbranschen. Förr byggde vi hus och fasader som har stått i hundratals år. Uppsala domkyrka började byggas på 1200-talet, är byggd i tegel, och står än. Den mest hållbara byggnaden kommer alltid vara den byggnad som står kvar och används på nya sätt när samhällets behov förändras. Att bygga hållbart är att tänka på vilket arv vi lämnar till kommande generationer. Vill vi att de ska ta över ett fastighetsbestånd som behöver ersättas efter 50 år? Eller vill vi ge dem byggnader som de kan älska länge?

I december 2024 slutredovisade Boverket sitt regeringsuppdrag att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i byggsektorn. Bland förslagen för att främja cirkulärt byggande fanns bland annat nya arbetssätt, samarbete med och mellan olika viktiga aktörer och

ekonomiska styrmedel. Men Boverket väljer att blunda för den mest effektiva åtgärden – att ändra en klimatdeklaration som uppmuntrar kortsiktigt byggande, dålig kvalitet och rivning.

Catharina Holmström vd Tegelmäster

Läs mer här: SvD

Svar från ”Trämaffian”

”Att bygga i trä är inte kortsiktigt”

Anna Ryberg Ågren, direktör för Svenskt Trä, och Susanne Rudenstam, kanslichef Sveriges Träbyggnadskansli. Foto: Björn Leijon

Den avgörande klimatpåverkan sker främst i byggfasen och när byggmatierial produceras. Att bygga i trä är hållbart över tid, skriver företrädare för träbyggsektorn i en replik.

Publicerad 2025-04-17

REPLIK | BYGGMATERIAL

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

För att på allvar ta fatt i byggsektorns klimatavtryck behöver fokus ligga där klimatpåverkan är som störst: i byggfasen och produktionen av byggmaterial. Där utgör valet av material i bärande stomme den enskilt största möjligheten att göra skillnad – ett faktum som åtskilliga forskningsrapporter och studier visar.

Ingenting i det moderna träbyggandet kan likställas med kortsiktighet, slit och släng som Catharina Holmström målar upp på SvD Debatt 15/4. Tvärtom är byggandet i trä en möjlighet att göra våra städer till långsiktiga kolsänkor där de inbyggda träprodukterna binder in kol över

generationerna. Det är ett grundlöst påstående att stommar i trä är inte håller över tid och direkt felaktigt att jämställa livslängden av en byggnads stomme med livslängden hos fasader. I de äldre stadskärnor hon lyfter fram som goda exempel har trä redan en bärande roll. Även om vi bygger på nya sätt i dag är det i grunden samma material i stommen på Kungliga slottet och Stockholms centralstation som i Stockholm Wood City. Precis som äldre trästommar binder nya träbyggnader in kol som fångats upp ur atmosfären när träden växte, som sedan lagras under byggnadens livslängd och som efterföljande materialbank.

Att Boverkets krav på klimatdeklarationer använder en beräkningsgräns på 50 år innebär givetvis inte att dagens byggnader kommer dömas ut och rivas efter denna tid. Oavsett om vi bygger i trä, stål eller betong är den tekniska livslängden betydligt längre. Den blir så lång som vi gör den till genom att underhålla och anpassa byggnaderna när samhällets och användarnas behov förändras. Att använda 50 år som beräknad livslängd är vedertaget. Det beror på att alla antaganden om vad som händer därefter blir just lösa antaganden och inte kommer bidra till byggbranschens mest kritiska fråga – hur vi ska lyckas bromsa klimatpåverkan från byggsektorn och därigenom bidra till Sveriges åtagande i Parisavtalet.

Något som däremot möjliggör en snabb minskning av utsläppen är att byta ut stommaterialet helt eller delvis från fossilintensiva till förnybara alternativ som trä. Det gäller både när vi bygger nytt och när en byggnad kan få förlängt liv genom att byggas om eller till.

Menar vi allvar med klimatambitionerna i byggbranschen måste förändringen ske under de närmsta åren. Lagen om klimatdeklarationer var ett viktigt första steg. Nu efterfrågar branschen tydliga gränsvärden som tar kontroll över nya byggnaders klimatpåverkan och börjar styra åt rätt håll. Något som regeringen behöver hörsamma medan det ännu finns tid.

Däremot är vi överens med artikelförfattaren om att varje hus som byggs i dag bör stå kvar så långt det bara är möjligt, och att ombyggnation borde prövas före rivning. Att koppla rivningsvurmen till ett påstått kortsiktigt byggande i dag är dock att dra det för långt, eftersom majoriteten av de bostäder som rivs nu byggdes på 60- och 70-talen på avfolkningsorter.

För att lyckas med byggbranschens klimatutmaning krävs konstruktivt samarbete mellan producenter av byggmaterial, byggare och tekniska konsulter. Från träbyggsektorn ser vi positivt på att gemensamt utveckla metoder och processer för den förnyelse av byggbranschen som är kritisk för ett hållbart samhälle, och vi hoppas att sektorns alla aktörer – även Tegelmäster – vill delta.

Anna Ryberg Ågren direktör Svenskt Trä Susanne Rudenstam kanslichef Sveriges Träbyggnadskansli